Nyheter

Göran Frediksson

I Lystras senaste nummer av Funktionen (nr 3 2016) svarar Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, på frågor om LSS.
Se länken: Åsa Regner: ”Uttalandet om institutioner har skrämt upp många”
Här kommenterar Göran Fredriksson, VD för Lystra, hennes svar.

Regnérs svar gör mig arg och ledsen

I detta nummer av Funktionen publicerar vi en intervju med barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér.
Först vill jag tacka henne för att hon ställt upp på denna intervju, men tyvärr är det nog det enda jag känner tacksamhet för. Jag blev både arg och ledsen när jag läste intervjun och måste kommentera hennes svar på Funktionens frågor ur ett Lystra-perspektiv. Jag tror mig veta att de flesta privata assistansanordnare skulle svara ungefär likadant.

Åsa Regnér återkommer flera gånger till att assistansersättning inte skall gå till vinster, reklam, konsultkostnader och jurister hos bolagen.
Verkligheten är att Lystras ägare har investerat åtskilliga miljoner för att bygga upp en verksamhet med hög kvalitet. Inte en krona har delats ut till ägarna av de miljoner som investerats.

På sikt måste alla verksamheter lämna ett visst ekonomiskt överskott. Inte bara för att ge avkastning på investerade pengar utan också för att kunna utveckla verksamheten och möta förändrade förutsättningar.
Ett exempel som visar hur viktigt det är att skapa ekonomisk trygghet i verksamheten:
I oktober håller Försäkringskassan inne ersättningen till kunderna. Anledningen är att man ändrar ersättningssystemet till efterskottsbetalning. Förändringen är dramatisk för kunder, assistansanordnare och medarbetare, men kommuniceras av staten och Försäkringskassan som en administrativ förändring av ersättningssystemet. Det är både fräckt och klandervärt!

Åsa Regnér talar om att assistanspengar går till reklam.
Hon glömmer att LSS är en valfrihetsreform. Då är det rimligt att den assistansberättigade får information om olika alternativ. Hårdsäljande reklam hör inte hemma inom personlig assistans, men information genom exempelvis en bra hemsida måste rimligtvis vara acceptabelt. Eftersom en assistansanordnare inte har några andra intäkter än de som kommer från staten/Försäkringskassan måste en liten del av pengarna användas för information till kunder och presumtiva kunder.

Åsa Regnér säger flera gånger att assistansanordnare inte får använda assistansersättning till konsultkostnader.
Vilka konsulter tänker ministern på? Avser hon en generell dödsskallemärkning av konsulter? Anser Åsa Regnér att inte heller staten och Försäkringskassan, av moraliska skäl, ska använda exempelvis IT-konsulter eller ekonomikonsulter där man inte har egen kompetens?

Åsa Regnér är upprörd över att ”bolagen” anlitar jurister för att ”trissa upp” antalet assistanstimmar, även om hon i intervjun visar en viss förståelse för den assistansberättigades behov av stöd för att få sin lagstadgade rätt tillgodosedd. Så länge regeringen inte säkerställt en rättssäker hantering av ansökningar om personlig assistans eller om en utökning av assistansen, kommer i vart fall Lystra att fortsätta erbjuda denna trygghet till våra kunder.

Slutligen måste jag fråga om Åsa Regnér anser att personliga assistenter bör nöja sig med en sämre löneutveckling än andra i samhället? Den slutsatsen är lätt att dra med tanke på att regeringen beslutat att schablonersättningen till assistansbolagen bara ökas med 1,05 procent. Samtidigt ökar lönekostnaderna med cirka 2,2 procent (det så kallade märket som överenskommits mellan LO och Svenskt Näringsliv). Hur menar Åsa Regnér att landets assistansanordnare ska få ihop ekonomin?


/Göran Fredriksson
VD, Lystra Personlig assistans

 I Lystras skrift Funktionen nr 2 publicerades en intervju med Bengt Westerberg, LSS-reformens grundare, som sa att det sker en smygavveckling av LSS:
I Funktionen nummer 3, som kommer ut i dagar svarar Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister på den kommentaren och flera andra frågor om LSS. Här är den texten.
Längst ned finns en länk till en kommentar av Göran Fredriksson, VD, på Lystra.

 AsaRegnerBild

Det blåser kring regeringens hårdare regler och åtgärder som utmanar LSS-reformen.
Här svarar barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér på några av de frågor som uppstått i den senaste tidens debatt.

 

Åsa Regner: ”Uttalandet om institutioner har skrämt upp många

 

Åsa Regnér, regeringens barn-, äldre- och jämställdhetsminister, blir extra allvarlig när hon får frågan om det sker en smygavveckling av LSS-lagen:
– Vi vill se till att den som behöver stöd ska få rätt stöd, oavsett om det är assistans eller någon annan insats enligt LSS.
Samtidigt sprider sig oron bland brukare, anhöriga och assistansbolag som ser minskade möjligheter att kunna hjälpa.


Debatten tog ordentlig fart när nuvarande regeringen beställde en utredning kring assistansreformen LSS.  Oroliga funktionshindrade och anhöriga har uttalat sig och skrivit debattartiklar i press, radio och tv.

I det senaste numret av Funktionen levererade förre Folkpartiledaren Bengt Westerberg, som drev igenom LSS-reformen, skarpa uttalanden mot regeringen och Åsa Regnér. Han anser att regeringen smyg avvecklar LSS.

– Det gör vi verkligen inte. Vi vill se till att den som behöver stöd ska få rätt stöd, oavsett om det är assistans eller någon annan insats enligt LSS, svarar Åsa Regnér och tillägger:
– Många berättelser vittnar om att lagstiftningen idag inte riktigt når de ambitionerna, det vill vi se till att den ska göra. Samtidigt behöver vi ha koll på att kostnaderna går till rätt saker, och inte försvinner i till exempel bolagsvinster.

 

Ökad oro

Åsa Regnér har noterat en ökad oro bland funktionshindrade och anhöriga i landet och försöker förklara regeringens agerande:

– Vi har under lång tid sett en utveckling där många upplever att de får mindre stöd än tidigare. Det gäller både inom assistansersättningen och inom LSS-insatser som exempelvis ledsagning. Därför ska utredningen se över lagstiftningen, öka träffsäkerheten och stärka bland annat barnrättsperspektivet.
– Jag vet att det finns en oro över att vi också tittar på kostnadsutvecklingen, men för mig hör de två ihop. Vi måste se till att vi har ett system där pengarna går till den som behöver stöd. Stora summor ska inte gå till reklam, konsulter och jurister hos bolagen. 
Åsa Regnér berättar att regeringen gett Inspektionen för socialförsäkringen uppdraget att se över tolkningarna kring egenvård och, vid behov, återkomma med förslag på åtgärder. Regeringen väntar på svar i mitten av december.
– Utifrån det kommer vi att ta ställning till vad som kan bli nästa steg. Vi är inte ute efter att människor med stora behov ska bli utan assistans. Vi ska värna deras rättigheter.

 

* Bengt Westerberg har på uppdrag av Arbetsgivarföreningen KFO och Vårdföretagarna skrivit en rapport om utvecklingen av den personliga assistansen. Han blev orolig. Vad anser du?

– Jag har läst hans rapport, precis som jag också läste den rapport om assistansen som Kommunal släppte veckan efter. Jag har också haft ett möte med Westerberg där han berättade om sina slutsatser. Statliga utredningar och rapporter från bland annat ISF har tidigare pekat på att kombinationen med schablonsystemet och en stark privat marknad sannolikt driver kostnaderna inom systemet. Det har Westerberg valt att inte problematisera i sin rapport.

 

* Bengt Westerberg ser en ökad risk för att funktionshindrade ska – mot sin vilja – hamna på institution. Har han rätt?

– Nej, verkligen inte. Det är ett mycket märkligt påstående. Hans uttalande om institutioner har skrämt upp många människor.

 

* Det röd-gröna blocket anses ibland av ideologiska skäl vilja minska möjligheten till personlig valfrihet i samhället. Är er politik med ett hårdare tryck mot LSS ett exempel på detta?

– Valfrihet och kvalitet är viktigt. Men skattepengar ska gå till rätt ändamål. Utredningen om assistansersättningens kostnader, som den förra regeringen startade och tog emot 2012, visade på en rad problem. Ett exempel är att betydligt mindre av schablonen (summan från Försäkringskassan till assistansbolagen för assistans) än de rekommenderade 87 procenten faktiskt går till assistenternas löner och lönebikostnader. Den vetskapen, i kombination med att kostnaderna ökar stadigt och kraftigt, gör att vi som regering behöver agera. Det finns exempel på företag som använder medel till bland annat reklam. Hur ser företagen själva på dessa samstämmiga uppgifter?

 

* Det väckte många starka reaktioner när finansminister Magdalena Andersson ställde LSS-reformen mot kostnaderna för flyktingmottagandet. Hur stort ansvar har finansdepartementet för de nya direktiven som bland annat märks i regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan?

– Vi är överens om att vi ska ha bra kontroll på kostnaderna i alla välfärdssystem. Det är en förutsättning för en generös välfärd och för att vi ska kunna utveckla den svenska modellen. Regleringsbrevet till Försäkringskassan ger direktiv att verka för att utvecklingen av timmarna bryts. Timmarna per person har under lång tid ökat mycket fort, samtidigt som vi vet att allt större del av schablonen inte går till assistenternas löner och lönebikostnader utan till så kallade övriga kostnader, som konsulter och reklam. Det handlar inte om att minska assistanstimmarna.

 

* Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler skrev nyligen en artikel på DN debatt, där hon bland annat kritiserade det sätt som assistansbolag och brukare förbereder sig inför omprövningar. Håller du med henne? 

– Jag ser problem med att samma bolag som kan tjäna stora pengar om fler timmar beviljas också förser brukare med juristhjälp. Samtidigt har jag stor förståelse för att den enskilde brukaren kan ha stor hjälp av att få stöd i ansökningsprocessen. Därför har vi gett utredaren i uppdrag att titta på möjligheten till oberoende rättshjälp.

 

* Ni har beställt en utredning om LSS-lagen. Svar ska inte komma förrän den 1 oktober 2018. Alltså strax efter valet. Ska detta tolkas, som Bengt Westerberg säger, att ni lägger välviljans våta filt över utredningen för att detta inte ska bli en valfråga?

– Det ska tolkas som att det här är en stor utredning av ett stort och viktigt välfärdssystem. Det måste få ta tid så att det blir bra. Sedan ska jag inte sticka under stol med att jag hoppas att vi när det är dags hittar en samsyn över de politiska blockgränserna i den här frågan. Det är viktigt.

 

* I höst inför Försäkringskassan efterskottsbetalning. Nya och ekonomiskt sköra assistansbolag riskerar att få extremt stora ekonomiska problem, vilket kan innebära att assistenter blir utan lön eller jobb och brukare blir utan assistanshjälp. Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av Försäkringskassans agerande här?

– Försäkringskassans beslut om att införa efterskottsbetalning är en anpassning till gällande lag, som egentligen borde varit praxis redan tidigare. Regeringen följer som alltid de förändringar och det utvecklingsarbete som Försäkringskassan genomför. Det finns en fråga som jag blivit uppmärksammad på. Det rör konsekvenserna för de brukare som har stora behov och behöver kunna disponera medel mellan månader. I den frågan pågår just nu ett arbete på regeringskansliet.

 

* Enligt senaste budgetförslaget ökas schablonersättningen till assistansbolagen med 1,05 procent. Samtidigt ökar lönekostnaderna, enligt senaste avtalet, till de personliga assistenterna med drygt två procent. Detta innebär ökade kostnader som skapar stora ekonomiska problem för många assistansbolag som vill bedriva bra assistans enligt reglerna. Här hamnar många bolag under extra hård press och brukare kan bli utan assistans de själva valt. Hur kommenterar du det?

 – Vi vet sedan tidigare att en allt större del av schablonen går till andra kostnader än löner och lönebikostnader. Så ska det inte vara. När vi nu gör en mindre höjning av schablonen än tidigare handlar det om att pengarna ska gå till den som behöver assistans, inte till bolagsreklam och konsultarvoden.

 

* En mer personlig fråga: På vilket sätt känner du glädje och drivkraft i ditt jobb, trots all kritik och ifrågasättande som du fått i egenskap av minister inom det här området?

– Det hörs alltid mest när vi tar kontroversiella beslut. Att ta den debatten och stå för de beslut vi fattar, tycker jag är en viktig del av mitt arbete. Jag är glad att vi har ett starkt civilsamhälle i de här frågorna, även i de fall vi inte håller med varandra. Jag möter också mycket respekt för att jag tar tag i frågan om vissa bolags felanvändning av medel som borde gå till assistansberättigade.

Text: ANDERS HANSSON
Foto: KRISTIAN POHL/Regeringskansliet

 

Funktionen nr 3 2016. Klicka och läs.

Kommentar av Göran Fredriksson, VD på Lystra personlig assistans. Klicka på länken: Göran Fredriksson - Regnérs svar gör mig arg och ledsen

Passa på att prova på!

Onsdagen den 19 oktober bjuder Lystra Assistans tillsammans med Bergsåkers Travet in till en eftermiddag med spännande aktiviteter. Testa bland annat att köra en häst tillsammans med en instruktör eller kom och fika med oss. Bergsåker har en specialsulky för rullstol. hfh

 

trav

 

Dagsprogram 19 oktober:

14:00 Information från Isabell och Krister

14:30 Var med att göra iordning hästarna

14:45 Lystra bjuder på fika

15:15 Prova att köra på banan i tandem- eller rullstolssulky

16:00 Iordningställande av hästarna

17:00 Avslutning och för den som vill så ses vi på travrestaurangen för middag

18:27 Kvällstravet börjar

 

ANMÄLAN GÖRS TILL KRISTER JÖNSSON SENAST 13 OKTOBER


E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Telefon: 060-6066632
Ange i anmälan:
• Hur många stannar endast på aktiviteten
• Hur många deltar på aktiviteten och på middagen
• Hur många deltar bara på middagen

Bengt Westerberg, den tidigare partiledaren i Folkpartiet (numera Liberalerna), har dragit i gång en debatt kring vad han kallar smygavvecklingen av personlig assistans.
Här är intervju med honom som publicerats i det senaste numret av Lystras publikation Funktionen.

 bengtwesterberg

Politikerna försöker gömma debatten om LSS tills efter valet.
Det hävdar den förre Folkpartiledaren Bengt Westerberg som införde LSS-reformen.
Foto: Jonas Ekströmmer/TT Nyhetsbyrån

 

”Jag tar gärna debatten för LSS
– men fler måste följa efter”

Bengt Westerberg, den tidigare partiledaren i Folkpartiet (numera Liberalerna), har klivit upp på barrikaderna och dragit i gång en debatt kring vad han kallar smygavvecklingen av personlig assistans.
Hans engagemang har mötts med stor tacksamhet av många berörda.
– Någon var tvungen att kliva fram och belysa de försämrade villkoren för funktionshindrade. Jag tar gärna den debatten. Men fler måste följa efter om det ska bli någon effekt, säger Bengt Westerberg, som menar att dagens regering aktivt försöker begrava den här frågan till efter valet 2018.

Det var 1993 som Bengt Westerberg, i egenskap av socialminister, drev igenom LSS-reformen som sedan dess har betytt så mycket för så många funktionshindrade.
Men det har varit en reform som i många år varit ifrågasatt, särskilt den personliga assistansen, som har varit föremål för flera utredningar – från båda politiska blocken – därför att många anser att den kostar för mycket.  
Under dessa år har Bengt Westerberg mest följt utvecklingen på avstånd. Men för en tid sedan fick han i uppdrag av Vårdföretagarna och Arbetsgivarföreningen KFO att skriva en rapport om utvecklingen av den personliga assistansen (Personlig assistans – hotad frihetsreform?). Det han såg gjorde honom inte glad.
– Jag fick möjlighet att noga läsa igenom statliga utredningar och myndighetsrapporter kring detta. Det märks att det har blivit hårdare med tuffare omprövningar för många funktionshindrade. Vi går åt fel håll. Det har skett en tydlig skärpning de senaste åren.
Bengt Westerberg följde upp sin rapport med en uppmärksammad artikel i DN Debatt. Reaktionen blev kraftig.
– Dels från funktionshindrade och oroliga anhöriga som är tacksamma för att jag drog i gång debatten. Dels från Åsa Regnér, som representant för regeringen. Hon försöker förklara vad de håller på med. Jag tycker inte hon är särskilt klargörande i sina svar.
– Min personliga tolkning är att det pågår en intern debatt i regeringen mellan den ansvariga ministern Åsa Regnér och finansministern Magdalena Andersson. Det känns som finansministern har stort inflytande på de nya hårda direktiven och Åsa Regnér försöker tona ner kraven på nedskärningar av assistansen.
– De har ibland tagit till en del grova och dåliga argument i diskussionen. Det finns ingen djupare analys bakom regeringens hårdare signaler.  Här har vi anledning att vara oroliga.
* I din debattartikel är du en av de första som tydligt tar upp risken för att de funktionshindrade åter ska hamna på institutioner. Något som många befarat, men få har vågat säga högt. Hur tänkte du?
– Det finns en fara att vi återgår till detta. Här vill jag betona att det finns många funktionshindrade som vill bo i gruppboenden som är ett slags små institutioner. Det viktigaste är valfriheten. Att de som berörs själva ska få välja om de vill bo i eget boende eller i gruppboende. Att tvinga personer till mer institutionellt boende strider mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Både det och social hemtjänst i stället för assistans är att gå tillbaka till hur det var innan assistansen infördes 1993.  Flera myndigheter har också öppet sagt att de tycker att man bör ha större kontroll över assistansen och styra innehållet i insatsen.
* Finns risken att detta handlar om politisk ideologi när det röd-gröna blocket är känt för att minska möjligheten till det personliga valet i samhället?
– Ja, den risken finns. Men i flera avseenden är det en fråga som inget av partierna vill ta i. Enda undantaget är, till min stora glädje, Liberalerna som i sin skuggbudget har avsatt en miljard extra till assistans. I övrigt är det tyst.
* Vad kan tystanden få för konsekvenser?
– Lars Ohly sa en gång att debatten kring funktionshindrade är som ”välviljans våta filt”. Alla är i princip positiva till att göra saker för funktionshindrade. Därför blir det ingen riktig debatt om det. Men sedan kan det ändå i tysthet fattas beslut om mer restriktioner och nedskärningar. Det viktigaste nu är att se till att det blir en öppen debatt.
– Ett konkret exempel på hur man försöker lägga välviljans våta filt över reformen är regeringens tidsplan för utredningen om LSS-lagen och assistansen. Utredningen ska vara klar 1 oktober 2018. Varför just det datumet? Jo, det är cirka två veckor efter valet. På det sättet vill man undvika en debatt i valrörelsen. Man vill helt enkelt slippa diskutera frågan inför valet.
* Är det kört för dessa funktionshindrade i samhället?
– Inte alls, men det är viktigt att nu mobilisera ett motstånd mot regeringens planer. Och det är inte bara brukare som måste mobilisera utan också anhöriga, personliga assistenter och de som tycker det är viktigt även om de inte är direkt berörda, sådana som jag själv.
– I samband med att debatten nu tagit fart möter jag många människor på stan som kommer fram och kommenterar situationen. Jag uppfattar att det finns många som är beredda att engagera sig.
* Vad kan man göra?
– Det är viktigt att funktionshinderorganisationerna samarbetar bättre. En gemensam manifestation i Stockholm och ett upprop med många namnunderskrifter kan vara bra sätt att markera.
* Varför har du engagerat dig? Har du någon anhörig som är funktionshindrad?
– Nej, mitt engagemang för detta började på 1970-talet när jag arbetade i Stockholms läns landsting och var med på ett studiebesök på ett par av de stora intuitioner för funktionshindrade som fanns då. Jag blev förskräckt över det jag såg. När jag sedan blev politiker i början 1980-talet så bestämde jag mig för att driva dessa frågor. Många människor klarar sig bra utan att politiker lägger sig i. Men de funktionshindrade är väldigt få och glöms lätt bort när resurserna ska fördelas. Därför ville jag som politiker stödja de funktionshindrade. Men just nu upplever jag att är det ganska tyst kring detta, förutom från dem som vill skära ned.
* Vad kommer du att göra i framtiden kring den här frågan?
– Jag har en del aktiviteter. Bland annat i Almedalen där jag ska vara med på några seminarier och frågestunder.


Här är länken på webben till artikeln i DN debatt: http://www.dn.se/debatt/stoppa-smygavvecklingen-av-personlig-assistans/

ANDERS HANSSON

 

Här kan man få en digital kopia av Funktionen där denna intervju bland annat finns med.

Underkategorier